CELC

Pab Saibxyuas Kev Kawm Vajtswv Txojlus Thoob Ntiajteb (GTEC) ntawm Lub Rooj Sablaj Luvtawlees Uas Tuav Cov Lus Ntseeg (CELC) muaj los txhawb kev phoojywg hauv Vajtswv Txojlus ntawm peb cov xibfwb qhia Vajtswv Txojlus, los ntawm kev txuas lawv ua ke thiab pub sijhawm rau lawv sib tham.

GTEC cov tswvcuab

Tus kwvtij hauv Khetos,

Qhia Tshwm 7: Txhua haiv neeg hauv ntiajteb

9 Dhau ntawd kuv saib mas pom ib pab neeg coob coob tsis muaj leejtwg suav txheeb tuaj hauv txhua lub tebchaws txhua xeem txhua haiv neeg thiab txhua yam lus, tuaj sawv rau ntawm lub zwm txwv xubntiag thiab tab meeg tus Menyuam Yaj. Lawv hnav tsoos dawb paug thiab tuav rawv tej rev nplooj toov laj hauv txhais tes, 10 thiab lawv qw nrov hais tias,

“Txojkev dim nyob ntawm peb tus Vajtswv

uas zaum saum lub zwm txwv

thiab nyob ntawm tus Menyuam Yaj.”

11 Cov tubtxib saum ntuj sawvdaws sawv vij lub zwm txwv thiab vij cov kev txwj laus thiab cov tsiaj ciaj sia, thiab lawv khwb nkaus rau ntawm lub zwm txwv xubntiag pe hawm Vajtswv, 12 hais tias,

“Thov kom peb tus Vajtswv tau tej lus qhuas

thiab koob meej thiab tswvyim

thiab tej lus ua tsaug thiab meej mom

thiab hwjchim thiab lub zog

mus ib txhis tsis kawg. Amee.”

13 Ib tug kev txwj laus nug kuv hais tias, “Cov uas hnav tsoos dawb paug ntawd yog leejtwg thiab tuaj qhovtwg tuaj?” 14 Kuv teb nws tias, “Yawg hlob, koj thiaj paub.” Nws txawm hais rau kuv tias, “Cov neeg ntawd yog cov uas tuaj hauv txojkev tsim txom loj kawg tuaj. Lawv twb ntxhua lawv tej tsoos tsho hauv tus Menyuam Yaj cov ntshav kom dawb paug. 15 Vim li no

“‘lawv thiaj nyob ntawm

Vajtswv lub zwm txwv xubntiag

thiab ua koom tu nws

hauv nws lub tuam tsev

nruab hnub hmo ntuj.

Tus uas zaum saum lub zwm txwv

yuav nrog nraim lawv roos lawv.

16 Lawv yuav tsis tshaib tsis nqhis dua li lawm.

Lub hnub yuav tsis kub lawv dua li lawm.

17 Rau qhov tus Menyuam Yaj

uas nyob hauv nruab nrab lub zwm txwv

yuav yug lawv thiab coj lawv mus

rau tej qhov dej cag uas pub txojsia.

Thiab Vajtswv yuav so lawv

txhua ncos kua muag ntawm lawv qhov muag.’ ”

Qhia Tshwm 7:9–17 (Vajtswv Txojlus 2004)

Tus kwvtij hauv txojkev ntseeg thiab hauv teshaujlwm,

Hnub no peb yuav muab Ntawv Nkauj 23 thiab Qhia Tshwm 7 ntu tomqab los xav ua ke. Ntawv Nkauj 23 pab peb nkagsiab Qhia Tshwm 7. Qhia Tshwm 7 pab peb nkagsiab Ntawv Nkauj 23. Cia peb ua ke xav ib pliag txog qhov uas ob nqe no sib thooj thiab sib txawv. Thaum koj tseem taug kev mus rau lub xyoo kawm ntawv qhov kawg (feem coob mas li ntawd), nco ntsoov hais tias peb tabtom taug kev mus rau tiam no qhov kawg. Cia Vajtswv tej lus cogtseg, uas Nws muab rau peb thiab lees rau peb hauv tus Cawmseej uas twb sawv hauv qhovtuag rov los lawm, txhawb koj lub zog dua tshiab.

Ntawv Nkauj 23 thiab Qhia Tshwm 7 — kuv xav kom koj saib ob qhov uas sib thooj thiab peb qhov uas sib txawv.

Qhov sib thooj thib ib yog qhov uas ob nqe no siv tus duab ntawm Tus Yug Yaj. Hauv Ntawv Nkauj 23 peb hu nkauj txog Yawmsaub, tus uas yog peb tus Tswv yug yaj. Nws ua txhua yam rau peb. Nws txhawb peb tus ntsuj plig rov muaj zog, Nws coj peb taug txojkev ncaj ncees, Nws tivthaiv peb nrog Nws tus pas nrig thiab Nws tus cwj. Hauv Qhia Tshwm tshooj 7, tus Yug Yaj no kuj raug hu ua tus Menyuam Yaj. Nws nyob saum Nws lub zwm txwv. Nws saibxyuas Nws pab yaj saum ntuj ceebtsheej.

Qhov sib thooj thib ob yog qhov uas tus Yug Yaj nrog Nws pab yaj nyob. Hauv Ntawv Nkauj 23 cov lus tseemceeb tshaj plaws yog: vim koj nrog nraim kuv. Vim Nws nrog peb nyob, peb thiaj tau kev nplijsiab ntawm Nws tus pas nrig thiab Nws tus cwj. Nws yuav tivthaiv peb. Hauv Qhia Tshwm, pab yaj sau tuaj nyob ibncig Yexus, thiab Nws nrog nraim lawv roos lawv. Nws lub xubntiag yog qhov chaw uas lawv nkaum tau.

Uantej peb yuav tham txog qhov sib txawv, cia peb nres ib pliag xav txog qhov uas ob qhov no tseemceeb npaum licas. Koj yog ib feem ntawm pawgntseeg, thiab koj ua ib tug xibfwb uas Vajtswv hu los ua teshaujlwm rau sawvdaws hauv pawgntseeg, vim koj paub thiab hlub tus Tswv Yug Yaj Zoo no, thiab vim tus Tswv Yug Yaj Zoo no paub thiab hlub koj. Koj nyob hauv Khetos thiab Khetos nyob hauv koj. Koj tus Tswv Yug Yaj Zoo nrog nraim koj nyob.

Ntawv Nkauj 23 pub kev nplijsiab thaum muaj kev pam tuag, vim nws tshaj tawm txog tus Tswv Yug Yaj Zoo uas nrog peb nyob txhua hnub ntawm peb lub neej, thaum peb tabtom tuag, thiab tomqab peb tuag lawm — mus ib txhis. Peb tus Yug Yaj uas yog peb tus Vajntxwv nrog nraim peb nyob txhua lub sijhawm. Txojkev zoo thiab txojkev hlub yeej yuav nrog nraim peb mus tag peb sim neej, thiab peb yuav nyob hauv Yawmsaub lub tuam tsev mus ib txhis.

Qhia Tshwm 7 sau ob zaj yogtoog rau cov ntseeg uas tseem nyob hauv pawgntseeg uas tabtom ua rog. Zaj yogtoog thib ib qhia peb pom cov ntseeg dawbhuv uas tabtom tawmtsam kev ntseeg tej rog nyob hauv lub ntiajteb no — 144,000 leej hauv 12 xeem; txhua tus hauv Vajtswv pab tubrog puavleej muaj npe suav. Zaj yogtoog thib ob qhia peb pom ib pab neeg coob coob (tuaj ntawm txhua lub tebchaws hauv ntiajteb) uas hnav tsoos dawb paug thiab sawv ntawm tus Menyuam Yaj xubntiag. Lawv twb tawm hauv txojkev tsim txom loj kawg los lawm — lawv tej rog twb tas lawm. Hauv Qhia Tshwm 4 thiab 5 tsis tau hais txog pab neeg coob coob no. Tiamsis nyob hauv Qhia Tshwm 7 no, pab neeg coob coob no raug muab tso ua qhov tseemceeb. Tus kev txwj laus nug Yauhas, ces Yauhas thim lolus nug rovqab: Lawv yog leejtwg, thiab lawv tuaj qhovtwg tuaj?

Tus kev txwj laus teb hais tias cov no yog txhua tus uas tawm hauv lub ntiajteb uas muaj kevtxhaum no txojkev tsim txom loj kawg los; lawv nyob saum ntuj ceebtsheej vim tus Menyuam Yaj cov ntshav twb ua rau lawv zoo puvntoob lawm.

Cov no yog cov ntseeg uas muaj Yexus Khetos ua lawv tus Tswv Yug Yaj Zoo. Yexus nrog lawv nyob txhua hnub thaum lawv tseem nyob hauv ntiajteb. Tiamsis nimno lawv nyob saum ntuj ceebtsheej lawm, thiab txhua yam zoo dua qub lawm.

Thaum peb tseem nyob hauv lub ntiajteb no, Yexus coj peb taug txojkev ncaj ncees. Los ntawm Nws Txojlus thiab los ntawm cov xibfwb uas qhia Nws Txojlus, Nws qhia, Nws ntuas, Nws kho, thiab Nws cob Nws pab yaj. Lawv tej nqaijtawv uas muaj kevtxhaum tseem nyob. Niajhnub lawv ua txhaum. Niajhnub lawv ntxeev dua siab tshiab. Niajhnub lawv tau kev nplijsiab ntawm lawv tus Vajtswv uas hlub thiab zam txim. Tiamsis nyob hauv Qhia Tshwm 7, tus Menyuam Yaj uas yug lawv coj Nws haivneeg mus rau tej qhov dej cag uas pub txojsia. Lawv muaj txojsia hauv Vajtswv — txojsia puvntoob, txojsia raws li Vajtswv npaj tseg.

Tseem muaj dua ib qho sib txawv: Thaum peb tseem nyob hauv lub ntiajteb no, peb tus Yug Yaj uas yog peb tus Vajntxwv caw peb tuaj noj Nws lub rooj mov ntawm txoj kev hlub. Niajhnub peb nyeem Nws Txojlus. Niajhnub Nws nchuav koobhmoov rau cov qhua uas Nws caw. Thaum peb tseem nyob ntawm no, tej no tshwmsim tab meeg peb cov yeeb ncuab. Tsis yog peb tej nqaijtawv uas muaj kevtxhaum uas peb twb hais los saum toj no xwb, tiamsis tseem muaj lub ntiajteb uas ntxub peb, thiab tus uas kom Vajtswv haivneeg. Peb hu Ntawv Nkauj 23 thiab peb ua peb lub neej raws li Ntawv Nkauj 23, tab meeg cov yeeb ncuab no.

Zaj uas Qhia Tshwm 7 qhia txawv heev, thiab zoo dua heev. Tsis muaj kev nqhis dej, tsis muaj lub hnub kub, tsis muaj cua sov kub, vim Vajtswv haivneeg tsis nyob hauv tebchaws moj sab qhua lawm, tiamsis lawv nyob hauv lub tebchaws uas Vajtswv coglus tseg lawm. Tsis muaj kua muag, vim lawv twb tawm hauv lub hav kua muag los lawm. Tsis muaj yeeb ncuab. Tsis muaj ib tug li. Lawv ploj tas mus ib txhis lawm. Thaum peb tseem nyob hauv lub ntiajteb no, Yexus coj peb hla ntau lub hav tsaus ntuj. Tiamsis thaum Nws coj peb hla lub hav tsaus ntuj nti uas yog txojkev tuag lawm, tus yeeb ncuab kawg uas peb yuav ntsib — txojkev tuag — yuav nyob peb qub qab mus ib txhis lawm.

Peb yuav tsis tas tawmtsam kevtxhaum lossis ntxeev dua siab tshiab niajhnub ntxiv lawm. Peb yuav nyob ntawm Vajtswv xubntiag. Peb yuav pom Vajtswv tim ntsej tim muag. Peb tus Yug Yaj yuav nrog nraim peb roos peb. Peb yuav nrog Vajtswv nyob, thiab Nws nrog peb nyob. Ntawd yog Qhia Tshwm 7 tej lus cogtseg rau peb, thiab nws pub kev nplijsiab loj, kev cia siab loj, thiab lub zog loj rau peb thaum peb hu nkauj nyob hauv Vajtswv pab tubrog sab ntiajteb no.

Tiamsis thaum peb mus txog zoo rau hauv lub ntiajteb tomntej — thaum peb nyob sab ntuj ceebtsheej lawm — peb thiab txhua tus hauv pab neeg coob coob no yuav pom peb tus Cawmseej uas sawv hauv qhovtuag rov los, tus Tswv Yug Yaj Zoo uas tso nws txojsia tseg thiab rov txais dua los rau peb, tim ntsej tim muag. Qhov no tsis yog kev xav xwb; nws yog txojkev cia siab uas ruaj khov.

Thiab ntawd yog dua ib qho sib txawv. Hauv Ntawv Nkauj 23 peb hais tias, “Txojkev zoo thiab txojkev hlub yeej yuav nrog nraim kuv mus tag kuv sim neej. Kuv yuav nyob hauv Yawmsaub lub tuam tsev mus ib txhis.” Yeej. Peb hais nrog kev ruajsiab thiab nrog kev cia siab. Hauv Qhia Tshwm 7, cov lus qhuas ntawm Vajtswv cov ntseeg dawbhuv sawvdaws thiab Nws cov tubtxib saum ntuj dawbhuv sawvdaws pib thiab xaus nrog lolus “Amee” rauqhov txhua yam twb ua tiav tas lawm.

Ntawv Nkauj 23 yog Khetos pab yaj zaj nkauj thaum lawv tseem taug kev. Cia li hu nws mus.

Qhia Tshwm 7 qhia txog Ntawv Nkauj 23 qhov tseeb rau Khetos haivneeg thaum lawv txojkev taug tas lawm thiab txojsia ib txhis twb pib lawm. Amee.

Lus Thov Vajtswv: Tus Tswv Yexus Khetos, pawgntseeg tus Yug Yaj, hauv cov dej ntawm Kevcai Raus Dej koj tau pub lub neej tshiab rau peb, thiab ntawm koj lub rooj koj yug peb nrog tej zaub mov ntawm txoj kev cawmdim. Thov coj peb taug txojkev uas tsis muaj kev phomsij hla lub ntiajteb no txojkev tsaus ntuj, thov ntiab txojkev tuag tej kev ntshai kom ploj mus, thiab thov coj peb mus txog koj lub tsev thaum kawg, qhov chaw uas koj nrog Leejtxiv thiab Vajntsujplig Dawbhuv nyob, ib tug Vajtswv, nimno thiab mus ib txhis. Amee.

Brad Wordell ua ib tug xibfwb qhia Phau Qub thiab ua tus thawj saibxyuas kev kawm ntxiv ntawm Wisconsin Lutheran Seminary. Nws kuj ua ib tug tswvcuab ntawm WELS Commission on Inter-Church Relations (CICR) thiab ua tus thawjcoj ntawm Global Theological Education Commission (GTEC) ntawm Confessional Evangelical Lutheran Conference (CELC). Brad thiab nws tus pojniam Andrea muaj koobhmoov tau tsib tug menyuam uas laus lawm thiab ib tug xeebntxwv.


Kev Kawm Rau Lub Neej: Matis Luvtaws Tus Kws Qhia Ntawv

Thawj zaj ntawv no yog sau los nco txog Wisconsin Lutheran Seminary 150 xyoo nyob rau xyoo 2013, thiab luam tawm dua los ua kev nco txog Luvtawlees Txoj Kev Hloov Kho Pawgntseeg 500 xyoo nyob rau xyoo 2017. Nyob hauv zaj ntawv no, Xibfwb Arnold Koelpin caw peb rov nrhiav pom Luvtaws ob txoj haujlwm uas nws tso tseg cia: nws ua tus hloov kho pawgntseeg thiab nws ua tus kws qhia ntawv. Koelpin rho Luvtaws cov lus tuaj siv ntau heev — nws tej ntawv sau xa, nws tej lus tham ntawm rooj mov, nws tej lus qhuab qhia, thiab nws tej ntawv sau tawm — los teeb ib daim duab uas pom tseeb thiab txaus siab txog Luvtaws ua leejtxiv, ua xibfwb qhia ntawv qibsiab, thiab ua tus hloov kho txoj kev qhia ntawv. Nws qhia tias Luvtaws txojkev ntseeg hauv txoj moo zoo tau tswj txhua yam — txij li qhov uas nws qhuab ntuas nws cov menyuam licas, mus txog rau qhov uas nws saibxyuas cov tub kawm ntawv qibsiab uas kawm tsis tau zoo licas. Cov xibfwb Luvtawlees uas qhia Vajtswv Txojlus nyob rau xyoo puas nees nkaum ib no yuav nyeem zaj ntawv no ua tib zoo xav — tsis yog nyeem ua ib zaj keebkwm xwb, tiamsis nyeem ua ib daim iav, ua ib lub sijhawm nug peb tus kheej seb peb txojkev xav txog kev qhia thiab peb tes haujlwm puas muaj tib txojkev tuav ruaj hauv txoj moo zoo li ntawd. Luvtaws txawj tsim tswvyim qhia ntawv, muaj lub siab sov rau tibneeg, kawm tob thiab nquag, thiab tshaj tej ntawd, nws tuav ruaj hais tias txhua txojkev kawm lub homphiaj yog kom paub Khetos thiab kom pab tau peb tej kwvtij zejzog. Ib zaj ntawv li no rov qhia peb nco txog peb txoj haujlwm siab ua cov xibfwb Luvtawlees uas qhia Vajtswv Txojlus: kom peb tus kheej loj hlob hauv Vajtswv txoj kev hlub, thiab kom peb tsim tau tiam tomntej cov xibfwb tshaj txoj moo zoo lub siab lub ntsws.

Nyeem Ntxiv ›

Arnold Koelpin tau ua WELS ib tug xibfwb thiab ua ib tug xibfwb qhia ntawv qibsiab tau 45 xyoo; 39 xyoo ntawm cov ntawd nws qhia kev ntseeg thiab keebkwm ntawm Martin Luther College hauv New Ulm, Minnesota. Tus Tswv tau hu nws rov mus tsev saum ntuj ceebtsheej nyob rau lub Kaum Ib Hlis xyoo 2017.


Kev Ntseeg Luvtawlees Hauv Tebchaws Meskas

Ib qho kev saib txog tej kev hloov ntawm kev ntseeg Luvtawlees hauv Meskas 40 xyoo dhau los no.

Zaj thib ob yog zaj ntawv tshiab hauv Forward in Christ txog qhov uas kev ntseeg Luvtawlees hauv Meskas tabtom hloov mus licas. Nyob rau GTEC cov ntawv xov xwm tomntej, peb cia siab tias yuav tshawb saib kev ntseeg Luvtawlees nyob rau lwm qhov chaw thoob ntiajteb.

Nyeem Ntxiv ›

Xibfwb Paul Prange yog ib tug txiv neej uas muaj pojniam thiab muaj peb tug menyuam, thiab nws tau ua WELS ib tug xibfwb txij xyoo 1988 los. Nws tau qhia ntawv ntawm Michigan Lutheran Seminary, qhov chaw uas nws ua tus thawj tswjhwm tau kaum tsib xyoo. Nws kuj tau ua tus tswjhwm rau WELS Ministerial Education thiab ua tus thawjcoj ntawm Joint Mission Council. Nimno nws ua WELS tus Thawj Saibxyuas Kev Pehawm Vajtswv thiab ua tus tuavxam rau pawgntseeg.


Yog koj muaj lus nug lossis lus tawm tswvyim txog daim ntawv xov xwm no, thov email rau brad.wordell@wls.edu.

Cov nqe Vajluskub muab los ntawm Vajtswv Txojlus — lus Hmoob Dawb, txhais tshiab xyoo 2004. Text Copyright © 2004 Thailand Bible Society. Used by permission.